För när man ser att det blöder, ja de är först då det gör ont




Eftersom jag aldrig varit borta såhär länge förut så känner man självklart en viss saknad. Bara för att jag är på andra sidan jorden har jag inte glömt er, här är ett litet inlägg om hur mycket jag saknar er. 

Min familj är nummer ett. Det har aldrig gjort så ont att lämna dem som när jag åkte ifrån dem på Arlanda. Tänker ofta på hur till och med min älskade pappa grät. Trots att jag inte är hemma så ofta och kanske inte uppskattar allt de gör tillräckligt så har jag insett hur mycket jag tycker om dem när jag är utan dem. Min stora trygghet 


Mina favoriter Angelica, Frida (och även Ida) som jag kommer vara utan längst. När jag kommer hem har de precis åkt iväg på sin stora backpack-resa i Asien och Australien. De som jag jämt kan åka till och bara göra ingenting, vilket jag gör ungefär varje dag när jag är hemma. Vill inte ens tänka på hur länge jag måste vara utan dem 


Mina älskade tjejer, ungar, barn, gymnaster. Mina 20 tjejer som jag träffat minst 3ggr i veckan i 6 år och som jag dessutom spenderade den bästa avslutningsveckan med nere i Italien. 


Mitt egna lag som jag både tränar, festar och umgås med. Här är endast några i laget med men jag menad självklart allihopa.


Min älskade Adhd kompis Louise som gör mina dagar på dagiset och även utanför


Världens bästa tjejgäng, har nog aldrig så roligt som när vi är allihopa.



Mina älskade kollegor (finns flera än på bilden) , och världens bästa jobb. Saknar alltså att få jobba där, och jag saknar mina boenden 

Williams familj, den andra familj jag spenderar väldigt mycket tid med under sommaren men även någon gång i månaden när han inte är hemma. De som jag även ska fira jul och nyår med här i USA


Mina tre tjejer jag gärna har en tacokväll med när jag kommer tillbaka, saknar även vår välbehövliga resa till Turkiet förra hösten


Saknar självklart: min bästa vän genom tiderna

Det finns många flera såklart! Williams vänner (Martin och Mario t.ex, mina trogna läsare ) alla kollegor, alla i gympan osv. Så känn er inte bortglömda. Ingen desperat saknad, men jag tänker på er då och Flygresan är ombokad, den 5:e November landar jag i Sverige och får krama er igen. Tur att jag har min stora trygghet här, han är ungefär allt jag behöver i mitt liv, tillsammans med er såklart !

Kommentarer
Postat av: Maya

Vi saknar dig också. Verkligen! Älskar dig, alltid Linda

2014-10-06 @ 23:30:11
Postat av: Frida

Och vi saknar dig ❤️

2014-10-08 @ 00:08:37
Postat av: Matilda

Saknar dig, min allra bästa vän! Tänker mycket på dig. Hade glömt bort att jag kunde gå in här och läsa! Det ska jag bli bättre på :) <3

2014-10-13 @ 15:03:19

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0