Första gången på mer än två månader som jag kliver upp innan åtta på morgonen. Jag ville gråta. Jag har blivit så bortskämd med att få sova sen jag blev sjukskriven så jag vet inte riktigt hur jag ska kunna börja jobba och allt igen.

Hur som helst är jag påväg till sjukhuset för att träffa min läkare, har satt på mig mina finaste strumpor och en ren sjukhusstrumpa och även tvättat foten. Man vill ju inte skämma ut sig och visa min förruttnade fot. Inte mys

Tog till och med kryckorna för att min läkare inte ska bli arg på mig, får se vad han säger. Har inte träffat honom sen operationen... Jaja det kan väl inte gå så illa.. Eller?