Tränade imorse hos Lasse. Börjar bli tråkigt stammis där... Vi som vart där längst (två år) snackar om att vi ska ha en kickoff för vi känner varandra så pass bra nu.. I övrigt gick träningen iallafall bra!

Senare på dagen träffade jag lovisa över en fika innan vi åkte till jobbet. Inte ett så jobbigt pass direkt. Ganska mysigt faktiskt! Hon och jag sover natten vilket gör att man typ får en sleepover betald. Vi har kollat på cinderella story och ätit godis. Det enda jobbiga är att vi har inget mod om något skulle hända. Så vi får helt enkelt hoppas att inget händer!!

Imorgon blir det axwell, det kan ju inte bli annat än bra

Natti kompisar

Mina två ledig dagar är väl över. Har hunnit med en del. Mestadels vila måste jag säga! Igår degade vi framför tvn halva dagen om jag minns rätt? Sen vad det fika med Maya och Angelica innan träning. Sen träning, sen äta kräftor med vänner, sen mysa med andra vänner, sen åkte jag och Maya upp och hämtade min bror i huvudstaden mitt i natten och jag fick sovsällskap av den fina vännen.

Idag har jag bara latat mig.. Igen. Med frida denna gång. Sen jobbade jag faktiskt på cirkus skott där vi hjälpte barn med akrobatik, så fick man se showen också. Riktigt kul faktiskt !

Nu blir det nattedags, ny dag imorgon!

Puss

Min kropp är helt mörbultad. Aldrig varit med om liknande. Jag är RÄDD för att jag är så skadad i såhär tidig ålder. Det med höften kan inte vara lite träningsvärk. Jag kan ju för fan inte ens gå. Känns som att kroppen går i tusen bitar just nu och jag vet inte vad jag har gjort för att förtjäna smärtan.

Trots att jag idag varit mer handikappad än de jag jobbar med så har jag ändå jobbat. Oerhört osmart drag av mig. Men nu är jag ledig i två dar från jobb och det ska jag njuta av.

Saknar min stora glädje och trygghet

Bör dra ett "det här har jag gjort i helgen inlägg" men den här telefonen vill inte visa vad jag har gjort i helgen. Så får väl dra det på datorn imorgon ist. Har iallafall inget märkvärdigt att berätta. Verkligen inte. Min kompis Maya är bra, jävligt bra. Nu vet ni

Pussar och kramar

Efter en lång och tröttsam gårdag med jobb, träning och sen läggdags så tog jag ledigt från sjukgymnasten imorse. Kände att jag behövde sova mer än nånsin. Dock vaknade jag halv tio av mig själv och var sjukt besviken då jag ändå inte sovit tillräckligt. När jag vaknat kom Maya och Angelica, vi mös med amerikanska pannkakor framför serier hela dagen. Där låg vi under ett täcke och bara latade oss tills jag åkte till jobbet!

Jobbpasset gick riktigt snabbt faktiskt och för första gången på riktigt länge. Och då menar jag RIKTIGT länge. Så åkte jag faktiskt bara hem och vilade ännu mer. Har skypat med min älskling och gosat ner mig framför tvn med pappa. Imorgon väntar dubbelpass, morgon och kväll. Satsar på att hinna med en löprunda också! Sprang faktiskt 2km igår så nu får jag springa lite längre. På kvällen blir det kräftskiva med personalen. Riktigt kul!

Nu är det läggdags ! Vi hörs mina vänner

Klockan är alldeles för mycket och det är läggdags. Har hunnit med massor idag! Jobb 6-10, lunch med Linda. Lekt med Linn, bokat resa med Maya och ätit och fixat med post. Har även haft Träningsstart med mina tjejer som inte är så små längre... Men riktigt kul att träffa dom igen! Och nu på kvällen har jag varit med Maya och myst.

Nu ligger jag i sängen och det är dags att säga godnatt. Jobb på dagis imorgon! Sov gott mina vänner

Här är en bild på mitt nypimpade nattduksbord. Skrev ut en ny bild idag. Lite finare blev det! Puss

Nästan varje dag är bra. Nästan varje dag känner man sig starkare och inser att det kommer gå bra. Men visst kommer den dagen då man inte ens vill försöka. Man vill bara lägga under täcket framför en film och halvsova i famnen med sin trygghet.

Eller vakna på morgonen och alltid veta att man inte är ensam. Utan "vad ska vi göra idag". Han är på andra sidan jorden men jag älskar honom lika mycket för det. Nästan mer faktiskt

Min bästis

Från och med att jag vaknade igår så kände jag "idag ska jag göra precis som jag känner för", och så blev det! Myste hos Angelica med henne och Maya. Skulle egentligen till barolo men var för trött och bara låg i soffan hos Maya och kollade film och åt godis. Tog en tur ut till Helena också när humöret bara brast. Sådär som det kan göra på bara en sekund när en tanke dyker upp.

Idag har jag iallafall tränat, varit hos Anna och varit hos läkaren. Har lågt blodtryck och blir svimfärdig så lätt, plus att jag har en nerv eller något som sitter fel i armen. Varför vara hel när man kan vara trasig?

Ska njuta av ett bad och sen träffa vänner och ge mig in på ett nattpass, och imorgon ska jag boka något som jag bara längtar efter. Ska bli så skönt

Vi hörs vänner!

Igår hade jag 20 årskalas. Riktigt roligt att träffa alla vänner och bara äta god mat och sen dra en utgång. Inget märkvärdigt egentligen, bara väldigt uppskattat. Tack till alla som kom och de fina presenterna! Hade en toppenkväll

Har inga egna bilder så snodde två instagrambilder från Jennifer och Johanna!

Stod inte ut med min trasiga telefon. Nu har jag en större, smalare och mycket mycket finare telefon. Och jag är supernöjd

Trots Mina bakisvänner, förseningar och dåligt väder så hann vi ändå njuta av vår helikopter tur och segway tur!

Nu ligger jag hemma. Trött som ett as, mina vänner kommer om några timmar. Yolno


Puss!

Som sagt så var jag och lunchade med lovis igår innan jobbet. Riktigt kul att träffa henne igen! Därefter väntade ett pass från kvällen till imorse. Åkte direkt till kiropraktorn och sen en lunch med Mami när jag ändå var uppe. Ikväll har jag varit på avskedskalas för Tobbe, 20 års fest för Johan och utgång. Har varit för trött för alla alternativen tror jag, då är det skönt att kunna åka hem och sova!!

Imorgon väntar nämligen en helikoptertur. Helt sjukt häftigt. Sen har jag kalas på kvällen, väntar mig en toppendag. För visst är det så? Ena dagen är bättre än den andra!

Vi hörs, godnatt kompisar

Godmorgon !

Då gårdagen gick åt till att träna istället för att luncha med lovisa så får jag åka upp nu istället. Förutom att träna hann jag även med kvalitetstid med Maya, en middag med familjen och bästis och även en fotbollskväll hos frida!

Har njutit ordentligt av två lediga dagar och idag är det jobb igen! Men sen är jag ledig hela helgen. Så får väl inte ha mage att klaga. Snart är jag framme med tåget, något som mina medpassagerare lär uppskatta då jag spränger hörlurarna med maskinen. De är för bra. Alltså för bra

Puss !

Efter mitt 30 timmarspass åkte jag hem och skypade lite med pojken min. Efteråt väntades det kalas hos Sandra! Trots min extrema trötthet så var jag där hela natten ut, och skadade även tummen när jag spelade basket... Mycket snack om allt och inget, men det var ändå trevligt.

Nu sitter jag på jobbet och har ett någorlunda kort pass idag ! Bara sex timmar ! Därefter ska jag njuta av ett dygns ledighet

Vi hörs vänner

I hela mitt liv har jag sagt "jag ska aldrig ha ett distansförhållande, jag tror inte på det". Men vad händer när den stunden kommer och man är så kär att man inte ens kan välja något annat?

För att förklara lite tydligare så fick William ett erbjudande om att spela basket och plugga på college i Atlanta med fullt stipendie. Och det är ju inget man tackar nej till, så där kom beslutet att han skulle åka. Oavsett hur kär man är så måste man följa sina drömmar, man vet inte vad man ångrar mest. Men om det inte passar är det bara en flygresa hem, om man stannar så vet man inte vad man missar.

Igår morse åkte han alltså till USA. För bara en månad sen så fanns det inte på världskartan att han skulle åka dit. Vi väntade på svar från högskolan om vart i Sverige han skulle komma in, och bara det kändes jobbigt. Om man kollar tillbaka till 3 juli på min blogg så såg man att jag då skrev "jag kommer aldrig klara det här". Och då är det ändå ganska bra hur man på en månad har kunnat ställa sig in på olika saker: först Sverige, sen USA i början på september, sen USA i början på augusti.

Jag är en person som alltid måste veta vad som ska hända och hur saker ska bli. Och det är jävligt jobbigt när någon åker iväg. För även om man tycker om varandra så är det nog oerhört krävande och risken för att förhållandet ska brista blir betydligt mycket större när man inte kan vara med varandra. Man börjar olika liv och ska ändå kunna ha tålamod och ork att hålla upp ett förhållande. Det är inte så att när man bor på samma ställe som sin kille sitter och funderar på om det kommer vara "vi två" om några månader. Och om man skulle göra det så ska man inte vara med varandra.

Nu kanske ni tror att jag är osäker på vad jag känner. Det är jag absolut inte. Jag är så jävla säker att jag skulle kunna vara utan den här människan i fyra år för att sedan få ha honom. För han är den enda jag vill ha, någonsin.

Det är helt sjukt hur en människa kan ge en så mycket. Hur någon kan få en att må så bra. Och efter den här tiden så har man liksom "växt ihop" på något sätt. Vi är varandra. Så nu är en del av mig i USA. Och vissa kan nog tycka att man inte kan vara en "del" av någon. Eller någons "halva". Men tänk er att jag har gett mitt hjärta till någon, han äger liksom det. Han har blivit en del av mig, och nu när han har åkt är den delen inte här. Man är liksom tom.

Och det är ju inte bara han som är borta, det är hans föräldrar, hans syster, hans hund och hans vänner som på ett sätt också försvinner från min vardag. Något som jag inte heller hurrar över.

Jag antar att jag egentligen inte får säga för mycket om det här med distansförhållande än, det har liksom inte ens gått två dygn. Men jag kan väl säga det att snart vet jag och såhär känner jag över allting just nu. Jag tror den första tiden kommer suga apa. Sen lär man sig väl. Vare sig man vill eller inte. Och även om jag kommer gå och lägga mig ensam i sängen varenda natt så är det iallafall skönt att veta att jag har någon som vill sova med mig.

Det här med tidskillnaden är väl även det ett problem. Vi har dock "bara" 6 timmars skillnad. Det kan ju faktiskt vara värre. Men det är ändå jobbigt, för man kan inte höras när som helst. När han har kväll och är ledig, då är min klocka 4 och jag ligger och sover. Och hur den människan man vill kunna luta sig mot när man är ledsen, blir nu den människan som är anledningen till varför man är ledsen. Och han är på andra sidan jorden.

Jag är glad att jag lever i 2013, att man bara är ett telefonsamtal bort och att en flygresa faktiskt är möjlig. Det är det som får det att funka. Och hoppet, och viljan. Det var en bekant som sa till mig " om ni vill så går det". Och så är det.

Och just nu vill jag, mer än allt

Hola!!

Livet går i 180 och jag hinner inte med. Har hunnit med massor de senaste dagarna, bland annat avskedsfest, Gävle och maskinen, middagar här och där och nu är jag ute på vacksta på läger, William skulle åkt idag men åker på torsdag ist så mina kvällar spenderas med honom ist! Allt för mig just nu. Uppdaterar med bilder när jag har en dator! Puss