Söndasångest
Ligger i min säng och är fortfarande stressad sen allt som händer och hänt i helgen. Jag vilar nog aldrig, vad är mitt fel? Jag är ett duracellbatteri som aldrig tar slut. Jag borde vara helt slutkörd efter mitt senaste år då jag inte haft EN enda kväll hemma hela kvällen, inte ens julafton. Sjukt egentligen, tycker synd om mina föräldrar. Jag bara försvinner, använder bilen och tar deras pengar. Snäll dotter. Måste nog bättra mig!
Hela veckan har gått sjukt snabbt, bra eller dåligt är oklart. Förra veckan blev det bakishäng som vanligt, i måndags var det simhopp, i tisdags var det projektredovisningar, i onsdags var jag sjuk, i torsdags höll jag och tilds gympalektion, i fredags fyllde tildis år och hade kalas och igår kollade jag på rg tävling och körde på impulsutgång. Nykter båda dagarna faktist ! Oerhört skönt. Tränade hela dagen idag och på Kvällen har det varit filmmys med de vanliga, ändå kul.
Fetaste ångesten idag är helt klart engelskaprovet som vi fått en hel vecka till på oss.. Och jag tackade gudarna för det. Under den här veckan har jag öppnat böckerna lika lite som jag hade gjort innan och jag sitter i skiten igen. Trött som en jävla idiot ska jag nu säga adjö till min otroligt intressanta dagbok där jag berättar allt som är väsentligt. Typ att mitt gympabarn trodde min bror var på tv för att det var ett fetto som hette ekström i efternamn, och att en tjej som heter Sofia har ögoninflammation. Bara så att ni lägger det i långtidsminnet.
Puss och godnatt