Hej loosers

 

måste säga att jag är stolt som kommit hem helskinnad efter att ha åkt runt i det här ovädret, helvete vad halt det var! 

 

igår hade jag nog en av världens segaste dagar, den bestod av lunchning på stan med pappa och sen sänghäng i åtta timmar tillsammans med min padda och gossip girl. Snacka om att vara deprimerad. Flydde sen över till pojkvännen för att slippa dö av tristess i min ensamhet. Denna dag har varit raka motsatsen, har hunnit en del! Begravning, fika, kanslihäng, hälsa på Körskolan, åka hem, vaccination, middag på stan, ännu mer kanslihäng, en bra träning med tjejerna, provat träna (men det gick såklart inte), kvällsfIka på stan med humle och dumle, filmmys hos fidde och nu hemma. Woho grattis, den ena dagen tar ut den andra

 

tror det har en del att göra med min brutala depression som jag faller in i var och varannan sekund. För precis nio månader sen var jag på sjukhuset med min fot för första gången. Idag skulle jag opererats men nej, varför inte vänta en vecka nu när jag sjukskrivit mig och grejer? Jomenskitbra tack precis vad jag ville

 

Men nu ska jag inte deppa mer som en stackars liten pubertetsunge, får väl skärpa till mig. Men det vore enklare om världen kunde hjälpa till lite och inte bara vara så efterbliven och elak.. Anser att jag förtjänar bättre 

 

godnatt pussgurkor